En guide till CSRD, CSDDD, ESRS och EU-taxonomin

Hållbarhet har kommit att bli en central fråga inom företagsledning. Företag möter allt fler krav från kunder, partners och myndigheter, samt att det kan vara en del i att skapa långsiktig lönsamhet och konkurrenskraft. Allra främst märks kanske ändå hållbarhetskraven för företag av genom de många och omfattande kraven som kommer från EU. Dessa regelverk syftar till att stärka transparensen och ansvaret för hållbarhetsfrågor, men för många företag kan direktiven uppfattas som komplexa och svårförståeliga. För att skapa klarhet vill vi här göra en genomgång av de mest centrala regelverken och numera vanliga buzzwords: CSRD, CSDDD, ESRS och EU-taxonomin.

En genomgång av regelverken

CSRD – Corporate Sustainability Reporting Directive

Detta är troligen det direktiv du hört mest om. CSRD är ett EU-direktiv som syftar till att standardisera och förbättra hållbarhetsrapportering bland företag i EU. Direktivet innebär bland annat att företag måste redovisa hur deras verksamhet både påverkas av och påverkar sina intressenter, miljön och samhället – en process ofta benämnd som en dubbel väsentlighetsanalys. Centralt är även en materialitetsbedömning där företaget prioriterar vilka hållbarhetsfrågor som är mest relevanta för just sin verksamhet. Utöver detta ska företag rapportera om sina växthusgasutsläpp i scope 1, 2 och 3.

Vilka företag täcks av CSRD?

  • Stora företag med fler än 250 anställda, nettoomsättning över 40 miljoner euro eller en balansomslutning på över 20 miljoner euro.

Fler företag kommer täckas av CSRD i framtiden. År 2026 ska små och medelstora börsnoterade företag börja rapportera enligt CSRD, och det finns möjlighet att EU utökar kraven för att täcka fler företag i framtiden. 

ESRS – European Sustainability Reporting Standards

ESRS är de standarder som specificerar hur företagen ska utforma sin hållbarhetsrapportering enligt CSRD. Med hjälp av dessa riktlinjer kan företag säkerställa att informationen de rapporterar är jämförbar, relevant och tydlig. Standarderna omfattar teman som miljö, sociala frågor och styrning, och bygger på principen om dubbel väsentlighet – det vill säga att rapportera både hur verksamheten påverkar omvärlden och hur omvärlden påverkar verksamheten.

Eftersom ESRS är standarderna för CSRD, gäller det samtliga företag som rapporterar enligt CSRD-direktivet – oavsett storlek.

EU-taxonomin

EU-taxonomin fungerar som en guide inom ramen för CSRD. Den definierar vilka ekonomiska aktiviteter som kan betraktas som miljömässigt hållbara och fokuserar på sex miljömål, inklusive klimatförändringar och bevarandet av biologisk mångfald. Genom att följa taxonomin kan företag tydligt visa hur stor del av deras verksamhet som lever upp till hållbarhetskraven – vilket i sin tur stärker transparensen och trovärdigheten gentemot investerare och andra intressenter.

Samtliga företag som täcks av CSRD måste även redovisa hur stor del av deras verksamhet som är förenlig med taxonomins kriterier.

CSDDD – Corporate Sustainability Due Diligence Directive

CSDDD tar hållbarhetsarbetet ett steg längre genom att kräva att företag identifierar, förebygger och hanterar risker relaterade till mänskliga rättigheter och miljö i hela värdekedjan. Med detta direktiv förväntas företag vidta åtgärder för att minimera negativa effekter, exempelvis genom att införa interna processer och åtgärdsplaner. Målet är att skapa ett större ansvarstagande som sträcker sig bortom företagets egna väggar, vilket bidrar till en mer hållbar global affärsmodell.

Vilka täcks av CSDDD?

  • Stora företag, i första hand de med över 500 anställda och en nettoomsättning över 150 miljarder euro. I dessa företag är riskerna i värdekedjan betydande.
  • Även mindre företag med särskilt hög riskexponering kan omfattas, beroende på nationell lagstiftning och riskbedömning. 

Hur hänger direktiven ihop?

Trots att varje regelverk har sitt eget specifika syfte finns det tydliga kopplingar mellan dem. CSRD utgör grunden för hållbarhetsrapporteringen. Inom ramen för CSRD används ESRS som de standarder som säkerställer att rapporteringen blir strukturerad, jämförbar och transparent. EU-taxonomin fungerar som en vägledande referensram som hjälper företag att definiera och mäta vilka ekonomiska aktiviteter som kan betraktas som miljömässigt hållbara. Utöver detta fokuserar CSDDD på att uppmana företag att aktivt hantera risker i hela värdekedjan, och kompletterar alltså med fokus på mer praktiskt arbete. 

Tillsammans ger direktiven en helhetsbild av ett företags hållbarhetsarbete – från att mäta och rapportera effekterna till att vidta konkreta åtgärder för att hantera riskerna.

Tips för att bäst förbereda sig

Hållbarhetsrapportering kan verka skrämmande, och för många är det första gången dessa frågor lyfts i organisationen. För att förbereda er för de olika kraven och öka förståelsen i organisationen föreslår vi på Lunicore att ni:

  1. Integrerar hållbarhetsredovisningen tidigt: Inkorporera hållbarhetsaspekter i de befintliga rapporteringssystemen så att datainsamlingen och analysen flyter naturligt. Detta kan med fördel göras redan innan det officiella kravet från EU.
  2. Håller er informerade om förändringar: EU-direktiven kan förändras och täcka fler företag i framtiden, eller så kan tidshorisonten justeras. Ha som rutin att läsa på om direktiven för att kunna reagera på förändrade krav.
  3. Utbildar personalen: Säkerställ att både ledningen och medarbetare förstår de nya kravens innebörd och hur de påverkar verksamheten, exempelvis genom utbildningar och workshops. Hela organisationen täcks av direktivet, och det kan behövas information och insikter från flera olika delar av företaget för att kunna rapportera korrekt.
  4. Tar hjälp om det behövs: Dra nytta av andras spetskompetens för att säkerställa att rapporten görs på ett korrekt sätt och att alla regelverk inkluderas. 

Sammanfattning

EU:s nya hållbarhetsdirektiv innebär både utmaningar och möjligheter för företag. Genom att tydligt förstå och anpassa sig till CSRD, ESRS, CSDDD och EU-taxonomin kan företag inte bara uppfylla lagkraven, utan även stärka sin konkurrenskraft på lång sikt. 

Vi förstår att hållbarhetsfrågan inte är helt enkel, och vi på Lunicore finns här för att vägleda er om det skulle behövas. Vi har erfarenhet av att assistera i CSRD-arbete och liknande hållbarhetsfrågor. Kontakta oss för att se över hur vi hade kunnat hjälpa just er med ert hållbarhetsarbete.

Alexandra Tsakiris

Alexandra Tsakiris, Manager – Strategy & Insights på Lunicore

VAD KAN VI HJÄLPA ER ATT UPPNÅ?

Kontakta Sveriges ledande studentkonsultbolag och definiera er framtid tillsammans med Lunicore. Skicka en förfrågan, så återkopplar vi snarast.