Under maj 2025 träder EU:s tillgänglighetsdirektiv i kraft. Detta medför stora förändringar för mertalet verksamheter – har du koll på vad det innebär för ditt företag? Följ med på en genomgång av direktivet och hur du kan komma i gång med arbetet.
Vad menas egentligen med tillgänglighet?
Samhället är i en ständig kamp med att göra vardagen mer tillgänglig. Hissar installeras vid svåråtkomliga platser, Braille-textade skyltar finns vid centrum för information och nyheter kan ses teckenspråkstolkade – det är en självklarhet att vårt samhälle ska vara anpassat för oss alla. Trots detta har utvecklingen skett långsamt, inte minst i den digitala världen. Med tillgänglighet på internet menas att webbplatser, tjänster och appar är utformade på ett sätt så att alla människor, oavsett funktionsförmåga, kan förstå och använda de. Det kan exempelvis röra sig om att underlätta för människor med syn- och hörselnedsättningar, kognitiva svårigheter eller motoriska begränsningar. Bristen på tillgänglighet blir extra problematisk, då allt fler av våra dagliga rutiner i takt med internets enorma framväxt har förflyttats till en skärm. Att kunna navigera och förstå digitala tjänster är inte längre ett val, utan ett måste.
Tillgänglighetsdirektivet
I syfte att både realisera och genomföra förändringen kommer de tidigare riktlinjerna nu att bli lagstiftning. Tillgänglighetsdirektivet är den svenska implementeringen av EU:s direktiv om tillgänglighetskrav för digitala produkter och tjänster, på engelska känt som European Accessability Act (EAA). Under maj 2025 träder direktivet i kraft, vilket innebär stora förändringar för en många verksamheter. Direktivet gäller för både offentliga och privata aktörer, särskilt för de som erbjuder tjänster eller produkter på EU:s inre marknad. En rad tjänster kommer att omfattas, däribland banktjänster, transport, digitala böcker, audiovisuella medietjänster och kanske störst av alla: e-handel. Den explosionsartade ökningen av försäljning via internet har gjort att allt fler verksamheter väljer att satsa på e-handel, dessvärre gör långt ifrån alla det med tillgänglighet i åtanke.
Användarvänlighet och tillgänglighet
Ett vanligt missförstånd är att användarvänlighet (User Experience, UX) och tillgänglighet utbyts förenligt som begrepp. Att detta missförstånd sker är inte speciellt märkligt, då båda är ord som figurerar frekvent i diskussioner om utformning av digitala tjänster och som dessutom överlappar och kompletterar varandra till en viss grad. Däremot finns det tydliga distinktioner gällande syftet. Användarvänlighet handlar om att göra användarupplevelsen tillfredsställande. Det bakomliggande syftet är att utforma effektiva, estetiska och logiska lösningar. Tillgänglighet handlar om att utforma en produkt eller tjänst som går att användas av så många som möjligt. Den estetiska aspekten är inte central; läckra grafiska gränssnitt och bilder förlorar trots allt sitt syfte om de inte kan uppfattas. Som tidigare nämnt kompletterar begreppen varandra och dess olika syfte innebär inte att de bör ses som ”fiender” eller att de konkurrerar om inflytande. Användarvänlighet och interaktionsdesign genomsyrar hela upplevelsen, där genomtänkta beslut tenderar att leda till en kortare sträcka för att nå tillgänglighet.
Varför är tillgänglighet viktigt?
Den viktigaste och störst belysta anledningen bakom satsningen är att inkludera: alla har rätt att ta del av digitalt innehåll. Samtidigt finns den också en affärsnytta för verksamheten, då en tillgänglig webbplats når och används av fler användare av olika målgrupper.
Tillvägagångsätt
Den mest använda metodiken för att skapa tillgängliga webbplatser är WCAG: Web Content Accessability Guidelines. Dessa riktlinjer är utformade av W3C, en organisation med målet att skapa ett tillgängligt och säkert internet likaså vara ett öppet forum för digital förändring. Inom ramverket finns beskrivet kärnaspekterna i tillgänglighetsarbetet.
Perceptibelt: information och gränssnitt ska vara möjliga att uppfatta. Bilder ska ha en alternativ text (alt-text) som beskriver innehållet, ljud- och mediafiler ska finnas transkriberade/undertextade och färgkontraster ska underlätta läsning av text.
Hanterbart: Gränssnittet och komponenter på webbsidor ska enkelt kunna gå att ändra och navigera, även utan mus eller pekskärm. Det ska även finnas en genomgående logisk navigeringsstruktur på webbplatsen.
Begripligt: Innehållet ska vara förståeligt. Menyer, alternativ och navigeringskomponenter ska använda sig av ett språk anpassat för ändamålet samt ha en klar och tydlig språkstil. Oväntade funktioner bör även ha tillhörande förklaringar i form av felmeddelanden.
Robust: Webbplatsen eller tjänsten ska vara anpassad för full funktionalitet vid användning av olika enheter samt vara kompatibel med hjälpmedel. Koden ska vara standardiserad (HTML) och fungera i olika webbläsare.
Utifrån de olika kärnaspekterna kan tjänster och webbplatser betygsättas utifrån sin tillgänglighet. W3C väljer att göra detta på en skala ett (A) till tre (AAA), där ett representerar grundläggande tillgänglighet och tre den högsta nivån. Den tredje nivån är dock mycket svår att uppnå i praktiken och används främst som ett teoretiskt exempel. Mellannivån (AA) är den rekommenderade nivån och används av offentliga tjänster inom EU. Värt att notera är att WCAG inte ska beaktas som lagstiftning, utan snarare som ett hjälpmedel på vägen.
Tips på vägen
Arbetet med tillgänglighet kan kännas svårt, framför allt om organisationen inte belyst aspekterna sedan tidigare. Därför kommer här fyra tips på vägen till dig som vill ta steget mot ett tillgängligare internet.
Fokusera på kraven. Ett bra sätt att komma i gång med tillgänglighetsarbetet är att bekanta sig med de krav som finns formulerade i Tillgänglighetsdirektivet. Kraven omfattar design för alla, standardiserade regler, digital tillgänglighet samt efterlevnad och tillsyn. Att förstå kraven är inte bara viktigt i syfte att undvika eventuella konsekvenser av att bryta mot lagstiftningen, utan också för att kunna visualisera målbilden och skapa initiativ inom organisationen.
Börja simpelt. För att inte arbetet ska kännas överväldigande är det viktigt att börja i det simplaste laget. Börja med att fokusera på de kraven och målen som känns närmast i mån av tid och resurser. En bra idé kan vara att även sammansätta en mindre grupp som tillsammans bär ansvaret för tillgänglighetstransformationen.
Utforska själv. Ett insiktsfullt sätt att komma in i tillgänglighetstänket är att helt enkelt utforska på egen hand. Prova exempelvis att navigera tjänster och webbplatser utan att använda muspekaren, zooma både in och ut, öppna tjänsterna på olika enheter och webbläsare. Det kan också hända att du upptäcker detaljer eller komponenter som du anser vara svårtydliga som du inte reflekterat över tidigare. Jag garanterar dig att du kommer att bli förvånad av hur många brister som uppstår när man väl letar!
Samla insikter. I kombination med de övriga tipsen är att samla insikter en bra strategi. Besök webbplatser som ligger i framkanten gällande tillgänglighet, läs nyheter och forskning inom området och rådfråga specialister. Glöm inte bort att vare sig du eller din organisation är ensam om att känna av utmaningen – det är tillsammans som vi gör utvecklingen möjlig.
Så kan Lunicore hjälpa till
Lunicore Student Consulting är Lunds universitets studentkonsultbolag och fungerar likt en brygga mellan akademin och näringslivet. Med den senaste kompetensen inom frontend- utveckling, interaktionsdesign och mjukvaruutveckling hjälper vi dig på vägen i processen att komma i gång och kartlägga tillgänglighetsarbetet.
Fortsatt läsning
Lukas Johansson, Manager Software Development på Lunicore
VAD KAN VI HJÄLPA ER ATT UPPNÅ?
Kontakta Sveriges ledande studentkonsultbolag och definiera er framtid tillsammans med Lunicore. Skicka en förfrågan, så återkopplar vi snarast.