Från stora koncerner och företag som åtar sig att nå nettonollutsläppsmål – till organisationer som utarbetar standarder och regler för ESG-rapportering, har rapportering om ESG-frågor växt sig till en norm under 2023 och 2024. Ett exempel på detta är CSRD-rapportering. Denna form av rapportering ger investerare, kunder och anställda en inblick i hur företagets verksamhet påverkar miljön, och vice versa. Med de senaste riktlinjerna för offentliggörande, börjar ESG-rapportering idag mer och mer att likna traditionell finansiell rapportering. Dock så kräver inte ESG-rapportering en lika hög nivå på övervakning och hantering av värden. Detta kan leda till att det skapas en otydlighet mellan vad ett företag påstår att det gör och vad det faktiskt gör.
Även om detta inte är avsiktligt, kan det vara riskabelt för investerare, kunder, anställda och andra aktörer som baserar vissa beslut på denna information. När det kommer till hållbarhet, är det traditionella begreppet för detta fenomen “greenwashing”. Men nyare termer som “greenhushing” och “greenwishing” har också uppkommit på senare tid. Här kommer en snabb genomgång:
- Greenwashing är när företag framställer sig själva som mer hållbara än vad de faktiskt är. Det kan handla om att ge vilseledande information om en produkts hållbarhet eller att exempelvis märka en fond som “grön” när den inte är det. Detta kan minska förtroendet och leda till allvarliga konsekvenser. Värt att nämna är att greenwashing förekommer på ett spektrum, från direkt bedrägeri till förhoppningar.
- Greenhushing refererar till ett företags vägran att publicera ESG-information. Detta kan bero på ett företags oro över intressenter som skulle anse att deras insatser inom hållbarhet inte är tillräckliga, eller från investerare som tror att ESG kan leda till en lägre finansiell avkastning. Å ena sidan är detta inte något som kan ses som oärligt, eftersom att de inte ljuger om något, men å andra sidan begränsar det mängden och kvaliteten på offentliggjord information.
Greenwishing, eller oavsiktlig greenwashing, är när ett företag hoppas uppnå vissa hållbarhetsmål, men helt enkelt inte har förutsättningarna att göra det. Drivna av pressen att sätta ambitiösa hållbarhetsmål kan företag hitta sig själva i en situation där de åtar sig mål de inte realistiskt kan nå, kanske på grund av ekonomiska, teknologiska eller organisatoriska begränsningar. Att misslyckas med att uppnå dessa mål kan likt greenwashing försvaga förtroendet för företagen.
Nuvarande regleringar mot greenwashing
Oavsett om det är avsiktligt eller inte, kan konsekvenserna av dessa ageranden vara allvarliga. Som man kan förstå, så kan ryktet hos företagens varumärke men även affärsmöjligheter påverkas. Detta kan i sin tur påverka ett företags finanser, särskilt om greenwashing leder till högre kostnader. På grund av detta är många investerare alerta på detta, och vissa regler har föreslagits som syftar till att driva strategiska åtgärder och höja standarden kring ESG-rapportering.
I Europa tar Sustainable Finance Disclosure Regulation (SFDR) steg för att öka transparensen och jämförbarheten av ESG i finansiella produkter som fonder. Genom detta system kan fonder nu märkas som “standard”, “promoting” eller “having the objective of”, vilket gör det enklare för investerare att jämföra fonder och analysera deras ESG-relaterade effekter. SFDR påverkar direkt företag som erbjuder finansiella produkter till slutkunder, men kan även påverka företag som dessa fonder investerar i, inklusive multinationella företag.
De nuvarande och föreslagna kraven kan förbättra kvaliteten på ESG-rapporteringen och minskar därmed risken för greenwashing, greenhushing och greenwishing. När kraven på offentliggörande blir mer strikta, förväntas kvaliteten på ESG-rapporteringen förbättras ytterligare, vilket minskar risken för vilseledande information.
Tips för att undvika greenwashing
Trots nuvarande regleringar är det lätt att hamna i tendenser som leder till greenwashing. Här kommer fyra tips som företag kan följa för att minska dessa risker samtidigt som de drar nytta av möjligheter:
- Upprätthåll ett styrningsprogram som börjar med ett tydligt stöd från ledning och styrelse, där överväganden inom ESG integreras i procedurer och kontroller.
- Implementera utbildningsprogram för att höja kompetensen hos styrelse, ledning och personal inom ESG, inklusive relaterade risker och möjligheter.
- Håll er uppdaterade på de nya reglerna, och förstå att det kommer att krävas tid och resurser, trots att det kommer att hjälpa mot felaktig rapportering.
- Säg vad du gör – gör som du säger.
I slutändan vill människor göra affärer med och arbeta för företag de kan lita på. Dessa företag är de som delar med sig av vem, vad, när, varför och hur deras ESG-strategi ser ut.
Det handlar inte bara heller om efterlevnad — det handlar om att skapa värde och fördelar gentemot konkurrenter , vilket är viktigt i dagens affärslandskap.
Om ert företag behöver optimera er ESG-rapportering, tveka inte att kontakta oss på Lunicore Student Consulting. Oavsett om ni önskar utbildas inom området, eller behöver stöd med att förbättra era processer, har vi lång erfarenhet av att hjälpa företag att hantera hållbarhetsutmaningar. Våra konsulter, som bland annat studerar hållbarhet, besitter både den akademiska kunskapen och praktiska insikterna för att stötta er i denna viktiga resa.
Chat GPT & Valter Ragnesjö, Business Developer på Lunicore
VAD KAN VI HJÄLPA ER ATT UPPNÅ?
Kontakta Sveriges ledande studentkonsultbolag och definiera er framtid tillsammans med Lunicore. Skicka en förfrågan, så återkopplar vi snarast.